This is the text used for the soundfile below. This text is a shorter version of http://www.lysator.liu.se/language/Languages/Swedish/Grammar.html made by Leif Stensson. There are also a lot of examples added to make good phrases.
(Note: this document is only intended to use for listening to the sound-file. Refer to the real document to read the English content.)
Sound-file: swedish_grammar.mp3 (8 MByte, first try, not so good quality)
Examples:
"búren" (the cage) - "bùren" (carried)
"régel" (a rule) - "règel" (a latch)
"slágen" (the blows) - "slàgen" (beaten)
Inflection paradigm for the five declensions:
1st 2nd 3rd 4th 5th sg.indef. flaska buske minut vittne brev sg.def. flaskan busken minuten vittnet brevet pl.indef. flaskor buskar minuter vittnen brev pl.def. flaskorna buskarna minuterna vittnena breven English: bottle bush, shrub minute witness letter (`mail')
E.g. en konstapel (3u, constable), konstapeln pl. konstaplar, ett papper (4n, paper), sg.def. pappret.
parti, partiet, partier, partierna.
ett parti schack
Some Swedish words with umlaut plurals are:
en man - män (man)
en fot - fötter (foot)
en hand - händer (hand)
en tand - tänder (tooth)
en rand - ränder (stripe, edge)
ett land - länder (land, country)
en strand - stränder (shore, beach)
en brand - bränder (fire, conflagration)
en fader - fäder (father)
en broder - bröder (brother)
en moder - mödrar (mother)
en son - söner (son)
en dotter - döttrar (daughter)
en bok - böcker (book)
en rot - rötter (root)
en gås - gäss (goose)
en and - änder (a kind of duck)
en mus - möss (mouse)
Additionally:
en nöt - nötter (nut)
fader (father), moder (mother) och broder (brother) =
far, mor och bror =
farsa, morsa och brorsa
véktor - vektórer(na)
lektor (university teacher)
dator (computer)
pastor (priest, pastor)
resistor
termistor (thermal resistor)
varistor (variable resistor)
kondensator (capacitor)
induktor (inducer, inductor)
transduktor (transducer)
motor (motor, engine)
stator (non-moving active part in electrical motor)
donator (donor)
sektor
mentor
rotor
promotor
reaktor
extraktor
gladiator
generator
senator
doktor
Examples:
`grön'
(green)`vit'
(white)`vid'
(wide)`svart'
(red)`liten'
(little)u.sg.indef. grön vit vid svart liten n.sg.indef. grönt vitt vitt svart litet sg.def. gröna vita vida svarta lilla pl. gröna vita vida svarta små
mer (more) and mest (most).
röd-rödare-rödast (red)
våt-våtare-våtast (wet)
sen-senare-senast (late)
vid-vidare-vidast (wide)
bekväm (comfortable)
intressant (interesting)
Oregelbundna adjektiv (Irregular):
få-färre-- (few, fewer, -)
stor-större-störst (large)
liten-mindre-minst (small)
hög-högre-högst (high, tall (about objects))
lång-längre-längst (long, tall (about people))
låg-lägre-lägst (low)
bra-bättre-bäst (good)
dålig-sämre-sämst (bad)
Some basic adverbs are:
igen (again)
tillbaka
(back in the sense of returning)
fram(åt) (at/in the front, forward)
bak(åt) (at/in the back, backward)
in (inwards, inside).
på (on)
av
(preposition: of, from; adverb: off)
ur (out of)
från (preposition: from, adverb: a wide and vague sense
of away, out of reach, ahead of, etc)
i (preposition: in, adverb: into).
iväg (away)
isär (apart in a sense of drifting
apart)
itu (apart, in the sense of cutting or breaking,
especially into two parts).
komma ihåg (remember)
här (here)
hit (hither)
där (there)
dit (thither)
Numeral Cardinal Ordinal Numeral Cardinal Ordinal 1 en/ett första 0 noll (nollte) 2 två andra 20 tjugo tjugonde 3 tre tredje 30 trettio trettionde 4 fyra fjärde 40 fyrtio fyrtionde 5 fem femte 50 femtio trettionde 6 sex sjätte 60 sextio sextionde 7 sju sjunde 70 sjutio sjuttionde 8 åtta åttonde 80 åttio åttionde 9 nio nionde 90 nittio nittionde 10 tio tionde 100 (ett)hundra (ett)hundrade 11 elva elfte 200 tvåhundra tvåhundrade 12 tolv tolfte 500 femhundra femhundrade 13 tretton trettonde 1 000 (ett)tusen (ett)tusende 14 fjorton fjortonde 2 000 tvåtusen tvåtusende 15 femton femtonde 5 000 femtusen femtusende 16 sexton sextonde 10 000 tiotusen tiotusende 17 sjutton sjuttonde 20 000 tjugotusen tjugotusende 18 arton artonde 50 000 femtiotusen femtiotusende 19 nitton nittonde 1 000 000 en miljon miljonte
42 = fyrtiotvå (40+2) 123 = (ett)hundratjugotre (100+20+3) 4 711 = fyratusensjuhundraelva (4000+700+11) 262 144 = tvåhundrasextiotvåtusenetthundrafyrtiofyra ((200+60+2)*1000+100+40+4)
531 243 385 = "femhundratrettioen miljoner tvåhundrafyrtiotretusentrehundraåttiofem".
42 751 = "fyrtiotvåtusen sjuhundrafemtioett",
42nd = fyrtioandra (40+2nd) 123rd = (ett)hundratjugotredje (100+20+3rd) 4711th = fyratusensjuhundraelfte (4000+700+11th) 262 144th = tvåhundrasextiotvåtusenetthundrafyrtiofjärde ((200+60+2)*1000+100+40+4th)
1 000 000 miljon 1 000 000 000 miljard 1 000 000 000 000 biljon 1 000 000 000 000 000 biljard 1 000 000 000 000 000 000 triljon 1 000 000 000 000 000 000 000 triljard(*) 1 000 000 000 000 000 000 000 000 kvadriljon(*) 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kvadriljard(*) 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kvintriljon(*) 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kvintriljard(*)
The personal and possessive pronouns in Swedish are
meaning | nominative form | object form | possessive |
---|---|---|---|
I | jag | mig | min/mitt/mina |
you (singular) | du | dig | din/ditt/dina |
he | han | honom | hans |
she | hon | henne | hennes |
it (uter) | den | den | dess |
it (neuter) | det | det | dess |
we | vi | oss | vår/vårt/våra |
you (plural) | ni | er | er/ert/era |
they | de | dem | deras |
(reflexive) | - | sig | sin/sitt/sina |
The reflexive pronoun refers to the agent of the sentence. It is used where "himself", "herself", "itself" or "themselves" would be used in English.
The masculine and feminine pronouns are used when talking about people, and sometimes metaphorically about objects.
Some of the possessives have three forms, corresponding to the three forms of adjectives. The first form is the uter singular, the second is the neuter singular, and the third is the common plural.
Example paradigms of the verb "vara" (to be), "ha(va)" (to have), and "visa" (to show):
infinitiv | vara | ha(va) | visa |
presens | är | har | visar |
imperfekt | var | hade | visade |
supinum | varit | haft | visat |
perfekt | har varit | har haft | har visat |
pluskvamperfekt | hade varit | hade haft | hade visat |
presens particip | varande | havande | visande |
perfekt particip | - | havd/haft/havda | visad/visat/visade |
imperativ> | var! | ha(v)! | visa! |
The tema for a few of the most common irregular verbs are: att vara(to be)-är-var-varit, att se(to see)-ser-såg-sett, att göra(to do/make)-gör-gjorde-gjort, att veta(to know)-vet-visste-vetat, att vilja(to want)-vill-ville-velat, att tåla(to endure/`stand')-tål-tålde-tålt, att kunna(to be able to)-kan-kunde-kunnat.
Note also the regular verb att vara(to last)-varar-varade-varat
The most common conjunctions in Swedish are:
och (and)Exempel (Examples): Löven föll ner på marken (the leaves fell down on the ground), Föll löven ner på marken? (did the leaves fall down on the ground?), Ner på marken föll löven (down on the ground fell the leaves), Faller lövet ner på marken så är det nog höst (if/when the leaves fall on the ground, it is probably autumn).
öga, ögat, ögon, ögonen
öra, örat, öron, öronen
gå (go, walk)
gående (walking)
en gående = a walking [@13157]
ett gående = a "walking", the act of walking
en gående, den gående, två gående, de två gående
ett gående, det gåendet, två gåenden, de två gåendena.
en lår (a crate)
ett lår (a thigh)
Ta på vantarna = put on the mittens
Ta på vantarna = Non-compound use: touch the mittens.
Ta med x = bring x; about persons: bring x along.
`Ta av vantarna' = take off the mittens
Ta av kakorna! = Take from the biscuits!
`Ta till storsläggan' = Resort to the big sledge!. Vinden tilltar = The wind gets stronger.
Ta till sig x = absorb/accept/embrace x (about abstract matters, teachings, opinions, etc).
`Ta sig till x' = resort to x, with a sense of urgency,
confusion or desperation. More common in questions than statements:
Vad ska vi ta oss till? = `What(ever) shall we do?'.
Vi tänker ta oss till Stockholm i helgen = `We mean to take
ourselves to Stockholm this weekend'
`Sätta på x' = switch something on. (This phrase is also used in slang for `have (fast mindless) sex with'.)
`Tala om x (för y)' = inform y of x. Note non-compound use: tala om x = speak about x.
Jag har talat om tentasvaren för Kalle.
I've told Kalle the exam-answers
Jag har talat om min lön med direktören. I've spoken about my wage
with the manager. More used:
Jag har pratat om min lön med direktören.
`Talas vid' = have a talk/discussion, typically about some specific topic. The prefixed form `vidtalas' sounds formal, serious, or bureaucratic. Note that the verb itself is takes on the passive form, and that the subject is typically plural.
`Avtala x' = agree on x, make an agreement about x, make a contract to the effect of x.
`Intala y x' = make y believe x, convince y of x (usually implying that x is not completely believable by itself and that the belief has to be forced). Often used reflexively `intala sig x' = make oneself believe x, tell oneself x.
Jag intalar mig att jag fått med det viktigaste i denna ljudfil.
I tell myself that I have gotten the most important things included in
this sound-file.